Idag är det tre månader sen Melvin blev en ängel 🕯🕊🤍 Det är konstigt det här med tiden...
För mig känns det som att det nyss hände.
För vissa har dessa tre månader kanske känts som evigheter.
Tre månader.... Sorgen blir bara mer intensiv. Har väldigt svårt att ta in att han är borta 😪
Lever som i min bubbla fortfarande.
Tycker det är enormt jobbigt att fara och handla. Att ha möten inbokade är stressande.
Känslig för höga ljud, klarar inte av mycket stoj och stök och mycket folk.
Man är inte sig själv längre 😔
Just nu är min kalender fullbokad två veckor framåt och får ångest bara jag tänker på det.
När man vaknar på morgonen så känns det som man har sovit typ 30 minuter på hela natten.
Totalt utslut i både kropp och själ.
Saknar min Melvin så galet mycket.
Vissa dagar har jag svårt att ens titta på kort på han. Tårarna och saknaden lever jag med dygnet runt.
Idag ska jag börja va på jobbet nån timme. Känns som jag valde helt fel dag att börja hälsa på.
Idag är en tung dag.
Men man måste ju börja nån gång. Och jag hoppas innerligt att jag kommer fixa det.
Igår gjorde jag Melvintatueringar 🥰 Jag hoppas och tror att Melvin är nöjd med mina val av motiv.
Kändes som att han var där med mig.